Att leva och bo i Sverige – hyra lägenhet

hyresbostad

Fred, gott samhälleligt välstånd och en snabb teknologisk utveckling lockar många att bo, leva och arbeta i Sverige. Vad gäller själva boendemarknaden och våra olika boendeformer saknas dock inte utmaningar. Tvärtom – efterfrågan på hyresbostäder är i dagsläget betydligt större än utbudet.

Hyresbostäder utgör för en stor del av befolkningen en bekväm och uppskattad boendeform. Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) bor drygt en tredjedel (34 procent) av svenskarna i hyresrätt. Att få tag på hyresbostäder, ett så kallat ”förstahandskontrakt” är dock alltför ofta förknippat med möda, besvär och dessvärre även oetiska och dyra uppgörelser på en svart marknad. Hur blev det egentligen så här?

Svaret på frågan är givetvis komplex och för att förstå delar av bakgrunden behöver vi gå tillbaka i tiden och lära av historien. Sedan det började föras statistik över folkmängden i Sverige har befolkningen ökat lavinartat. Exempelvis var vi knappt 2 miljoner svenskar i Sverige när folkmängden mättes i mitten av 1700-talet – för några år sedan var vi uppe i 10 miljoner. Befolkningsökningen påverkas bland annat av faktorer som antalet nyfödda, döda, invandrare och utvandrare.

Hyresrätten är en smidig lösning, t.ex. för den som är mellan köp av bostäder, är ny på bostadsmarknaden, pendlar och behöver en övernattningslägenhet eller annars bara kanske inte prioriterar att äga sitt boende. Politiska bråk, försenade byggstarter i kombination med kraftigt ökad invandring och urbanisering har dock skapat hårt tryck på bostadsmarknaden, vilket även syns i prisnivåerna. På riksnivå ligger snitthyran för en lägenhet på 70 kvadratmeter på 6440 kronor – motsvarande siffra för Stockholms innerstad är svindlande 13 000 kronor.

De alltmer upptrissade priserna på bostadsmarknaden har slagit hårt mot redan utsatta grupper och bidragit till en fragmentiserad bild av hur det är att bo i Sverige. Det bör dock poängteras att bilden givetvis inte är lika extrem på riksnivå som i storstäderna. Stockholm ståtar som huvudstad – som förväntat- med den dyraste prisbilden. Ett klent utbud av hyresrätter i kombination med dyra hyror på de attraktiva adresserna bidrar till viss trögrörlighet på marknaden. Många äldre bor t.ex. i på tok för stora lägenheter efter make eller makas bortgång men sitter mer eller mindre fast på grund av nuvarande skatteregler, den så kallade ”inlåsningseffekten”.

Många olika lösningar har varit på tapeten, framförallt då i politiska sammanhang. Hittills saknas dock de breda och effektiva lösningar på boendekrisen som den stora allmänheten efterfrågar. Sedan 1990 har antalet påbörjade lägenhetsbyggen uppgått till i snitt 26 000 per år (källa: Sveriges byggindustrier).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *